I want the D.

Året var 2013 när jag började lyssna på Drake på riktigt. Innan dess hade jag hört någon singel här och något track från ett album där. Numer tycker jag förvisso att "So far gone" och "Take care" från 2009 respektive 2011 hör till de bättre albumen. Jag tycker om samarbetena med Rihanna också, de där radiovänliga låtarna, men det är sällan de jag lyssnar på. De fungerar på förfesten för att alla kan dem, men på bussen vill jag höra annat. Jag är mer för hans lite lugnare versioner med inslag av åtta, nio rader så snabba att blixten ligger i lä. Typ "I'm the plug". Den gamla Drake, skulle man kanske kunna säga?
 
Vet inte om jag skulle beskriva den här genren som min musiksmak eftersom min sådana är väldigt bred och blandad, men jag spelar något inom hiphop:en dagligen och har vad jag kan komma på bara positiva associationer till den. Framför allt träningsmässigt! Faktum är att den har fungerat som en gympartner för mig. Av någon anledning blir jag inspirerad och motiverad av den, trots att den innehåller mycket "woes and hoes". Har alltid tänkt att den genren inte är jag, men ack så fel jag haft.
 
Den främsta anledningen till att mitt öra för Drizzy tog fart från början var att en kille jag träffade på den tiden lyssnade mycket till hans musik. Sedan träffade jag Elvira, en rap-toka på en före detta arbetsplats, och hon triggade mig ytterligare. Hör här! När datumen för Summer Sixteen-touren släpptes i fjol turades hon och jag om att köpa Trisslotter på fredagarna, det i hopp om att kamma hem storkovan och vidare kunna resa till staterna för att se en av konserterna live. Vi tänkte att det lär dröja till nästa gång han förärar vårt land med ett besök eftersom han var här i mars 2014. Tji fick vi! I oktober gick han nämligen ut med att en Europa-turné med ett Sverige-stopp väntas till våren.
 
Efter en miss från försäljningssajten (som hade kunnat kosta dem sin existens - så arg var jag) och en väntan som kändes längre än ett spinningpass var två biljetter mina. Gav ifrån mig ett glädjetjut jag inte kunde hejda och bjöd hem Elvira, som kom med Hennessy, dagen därpå. Den historien kommer att upprepa sig nu i mars när vi gör oss redo för en helkväll i Johanneshovsområdet tillsammans med motherfucking Drake.
 
Om jag fick bestämma setlist:en skulle den förmodligen se annorlunda ut mot vad den faktiskt kommer att göra. Man får ju ha med i beräkningarna att han där i mars förhoppningsvis kommer att ha släppt två album (samlingverket "More life", eller "More lies" som nu skulle klä skivan bättre, som skulle release:ats i december har ännu inte gjort så) inom loppet av ett år och med största sannolikhet kommer att framföra flest låtar från just dem. MEN som min pappa jämt säger: önska får man alltid göra. Här har vi då några stycken sånger jag ändå önskar att han ger oss den fjärde:
  • "Successful"
  • "Shut it down"
  • "Make me proud"
  • "Crew love"
  • "The language"
  • "Connect"
  • "Preach"
  • "Change location"
  • "Plastic bag"
Skriver inte med "Know yourself" och "Jumpman" eftersom de MÅSTE spelas. Tänker inte lämna Ericsson Globe utan att ha hoppat sönder fotsulorna till de två. Visserligen kräver några av de nämnda gästspel av bland andra Lil Wayne och Nicki Minaj, meneee... Alltså för min del skulle de inte göra någonting om de dök upp, om man säger så. Future vore fantastiskt, för då skulle "What a time to be alive"-plattan rivas av och den står högt i kurs hos mig. PARTYNEXTDOOR's närvaro hade inte heller skadat. Ett tag fantiserade jag om att The Weeknd skulle titta förbi, men det var innan han släppte (och jag köpte!) biljetter till den egna showen som äger rum den 17:e februari. Har hört ryktesvägen att det är Young Thug är som ska hålla låda utöver Papi. Vill tro att han kommer att göra sitt jobb och göra det bra, men kan inte låta bli att känna ett visst mått av besvikelse över att ingen större än så är påtänkt. Av de "mindre" hade jag helst velat se Roy Woods, fjolårets för mig största upptäckt, men han verkar ha fullt upp på egen hand. Synd för mig, men kul för honom förstås.
 
Ska jag vara lite mer realistisk ser låtlistan ut på följande vis:
  • "Grammys"
  • "Childs play"
  • "Fire & desire"
  • "9"
  • "Sneakin"
Jag menar "Hotline Bling", "One dance" och "Fake love" KOMMER att spelas - no doubt. När hela det nya albumet är släppt kommer jag nog att vilja lägga till några spår, men då får jag väl göra det då!
 
OKEJ. Enough. Nu ska jag försöka runda av bloggens hittills längsta inlägg (vem hade kunnat ens ana att det skulle komma att handla om Aubrey Graham?) och jag gör det genom att ställa en fråga rakt ut: is he gonna make it, break it or Drake it? 
 
Uppdatering: Glöm det där jag sa om Young Thug; dvsn kommer med på turnén. Mitt hjärta exploderade (på ett bra sätt alltså, för tydligen finns det ett sådant också) när jag fick reda på det. Får jag bara höra "Do it well" är jag nöjd.
0 kommentarer