I en intervju.

”Vad hade du tänkt göra när du hade nått ditt mål?” frågar jag. Hon säger ordet som så många är rädda för att ta i sin mun: ”Dö”. En historia om hur kärleken till Färjestad fick henne att klamra sig fast vid livet, trots att det fysiska var så nära avgrunden att den nosade henne i nacken.

Någon månad efter att jag suttit ansikte mot ansikte med Ida och Sofie gjorde jag detsamma med Thowe. I det första fallet gällde det, som bekant, en podcast, medan det i det andra fallet gällde, för er som missat, en artikel. Den kom att handla om hur hockeylaget jag älskar högt har räddat mig, lite grann om Olle och hur förbannat mycket jag saknar honom samt några snabbisar i slutet. Det som sades i intervjun kom rakt från mitt hjärta och gick förhoppningsvis samma väg in i någon annans. Vill ni läsa den kan ni göra det här. Tack för er tid!

#1 - - Anonym:

Hej, jag undrar om du skulle kunna berätta vad din psykolog som du har gått till heter och vart man kan hitta henne/honom?
Ps! Jag är så imponerad av dig på alla sätt och vis! Tänker att "kan du, kan jag".
Kram från en olycklig tjej

Svar: Titta till din mail, så kanske du blir aningens mindre olycklig ♡ Vad fint att få höra att man kan inspirera. Tack så mycket!
Ellinor Åkeson